crumb begging baghead

Rödblommiga IKEA påslakarn runt omkring mig. Där sitter jag i mitt sunkiga rum. Utan några som hellst känslor. Jag känner inte ett jävla skit. Inte alls. Lyssnar på min sönderlyssnade ipodspellista och ryser till när Thåströms lite trasiga röst sjunger stilla flyter vi iväg, bara få va, bara få va ifred. Bara blunda, följa med, bara flyta långt, långt iväg. Bara få va. Precis så. Precis så Joakim. Släcker alla energilösande lampor och nynnar med till världsbästa thåström. Drömmer mig bort till gator jag aldrig gått på förut.